Hållbart med tidningspapper och mjölkkartonger

Vinsten är en rejäl minskning av klimatavtrycket jämfört med ett standardprojekt under byggfasen.

Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av den svenska utsläppskakan, där en stor del är kopplad till byggfasen. Derome och A-hus har i projektet Klivet testat alternativ till de byggdelar och material som idag står för den största delen av klimatpåverkan i en nybyggd villa. När forskningshuset nu invigs har klimatavtrycket i byggfasen totalt reducerats med 39 procent.

Här görs de största vinsterna

Att bygga i trä är den punkt som minskar klimatavtrycket mest. Om projektet tillgodoräknar sig det biogena kolet, alltså den koldioxid som binds och lagras genom tillväxt i skogen, kan Klivet sett över 50 år, närmast beskrivas som klimatneutralt. Det är genom att byta ut betonggrunden som den största klimatbesparingaren görs, men också genom att se över taktäckningen:

•  Grunden är i trä vilket ger 63 procent lägre klimatpåverkan jämfört med en traditionell betonggrund.
•  Betongpannor/plåttak ersätts av ett tak i papp.

– Vi är stolta över projektet och samarbetet mellan alla involverade. På nytt ser vi vikten av en ökad träbyggnation, men också att vi ständigt behöver utmana och utvärdera vårt sätt att bygga. Där nya material och metoder ger kunskap som blir viktig i branschens omställning till ett klimatneutralt byggande säger Anders Carlsson, hållbarhetschef inom Derome.

Många bäckar små

Andra insatser som testades i projektet var att byta ut mineralullen i Klivets väggar mot biobaserad isolering av återvunnet tidningspapper. Innerväggarna kläddes dessutom i byggskivor som tillverkas av återvunna mjölkkartonger istället för de sedvanliga gipsplattorna.

– Alla insatser ledde inte till stora förändringar, men det är värdefullt att kunna mäta effekten av nya material och metoder för att se hur vi ytterligare kan utveckla oss framåt. Fler av de insatser vi gjorde i Klivet gav dessutom estetisk vackra resultat, som till exempel den höga andelen trä vi använt invändigt i huset, genom till exempel väggar i furuplywood, innertak i slätspontspanel och träribbor och spikar av trä, säger Jimi Leo, teknisk produktägare på A-hus.

Var mans hem 2030?

Målet med Klivet har varit att bygga ett forskningshus med sänkt klimatavtryck och låg förbrukning och samtidigt testa de produktionsförändringar som kommer att krävas i framtiden. Förhoppningen är att många av de val som testas ska vara möjligt att erbjuda till ett rimligt pris inom en snar framtid.

– För oss är det viktigt att det här inte blir en symbolisk handling. Vi strävar efter att på sikt kunna implementera det vi lärt oss genom projektet i vår ordinarie produktion och i vårt erbjudande. Och till ett rimligt pris. Det är ett måste om vi ska lyckas åstadkomma en större förändring i byggbranschen, förklarar Lars Westling, divisionschef på A-hus.

När Klivet går från pilotprojekt till verklighet i ett beställningssortiment är idag inte helt klart. Det beror på uppföljningen av de tester och analyser som nu ska göras på materialen som är valda.

– Men målet är att kunna erbjuda delar av dessa lösningar i våra hus redan inom ett par år säger Lars Westling avslutningsvis.